Beteendeterapi + kognitiv terapi = KBT

KBT kan något förenklat sägas vara en integration av två terapiformer, kognitiv terapi och beteendeterapi. Beteendeterapi har funnits länge men fick sitt stora genombrott på 50-talet. Den utgår från inlärningsteori, det vill säga teori om hur människan lär sig av och påverkas av sin omgivning samt av sina egna handlingar.

I det här sammanhanget betyder lärande både medvetet och omedvetet lärande om allt som händer. Det kan vara allt från att köra bil och umgås med andra människor till hur man reagerar känslomässigt och kroppsligt samt hur man hanterar till exempel besvikelser eller oro.

Inom traditionell beteendeterapi (tillsammans med en terapeut) börjar man ofta med att göra en så kallad beteendeanalys av de situationer man upplever som problematiska. Där tittar man på hur tidigare inlärning kan ha bidragit till problemen och hur man ska lära sig nya strategier som fungerar bättre.

Kognitiv terapi växte fram under 70-talet. Grunden i kognitiv terapi är att de tankar man har i hög grad påverkar vad man gör och hur man mår. Enkelt beskrivet går kognitiv terapi ut på att identifiera vilka tankemönster och tankesätt man har när man mår dåligt.

I traditionell kognitiv terapi arbetar man sedan tillsammans med terapeuten med att förändra dessa tankemönster för att man ska må bättre.

Exempel på beteendeinriktade metoder

Exponering är en mycket användbar beteendeterapeutisk metod som används för många olika sorters problem, framför allt vid olika typer av ångestbesvär. Det handlar om att man stegvis får lära sig att närma sig sådant man tidigare undvikit. Om man gör exponeringen i samförstånd med en kunnig terapeut leder det till en effektiv ominlärning. Det som tidigare gav upphov till rädsla och oro blir mer känslomässigt neutralt och hindrar en inte längre från att göra det man vill.

Tillämpad avslappning är en enkel avspänningsmetod vars främsta styrka ligger i att den kan användas i många olika vardagssituationer. Tillämpad avslappning kan bland annat användas för att motverka stress, spänningsvärk, oro och för att öka uthålligheten.

Beteendeaktivering används främst då man är deprimerad eller orkeslös. Det är ett sätt att bryta en ond cirkel där passivitet och hopplöshet gör att kroppen går på allt "lägre varv". I praktiken innebär det att man långsamt och gradvis ökar aktivitetsnivån. En effekt av detta blir att man så småningom upplever det man gör som mer positivt och meningsfullt.

Exempel på kognitiva metoder

Ett exempel på en övning man kan få i kognitiv terapi är att försöka komma ihåg vilka tankar man hade det senaste tillfället då man kände sig nedstämd och skriva ned dessa på ett särskilt formulär. Sedan tar ett arbete vid där man på olika sätt försöker ifrågasätta rimligheten i dessa negativa tankar och se om man kan hitta nya, alternativa tankar.

När man lär sig upptäcka tankarna kan man mer tydligt formulera för sig själv vad man tänker om sig själv och sitt handlande. Det handlar sedan om att tillsammans med terapeuten arbeta vidare för att hantera dessa tankar på ett konstruktivt sätt.

I internetbehandling går man som patient igenom dessa typer av övningar på ett mer självständigt sätt, efter att ha blivit vägledd av självhjälpsprogrammet. För att komma vidare i programmet eller när problem uppstår har man kontakt med sin behandlare via e-post.