Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Dåtid, nutid och framtid
I KBT arbetar man framför allt med fokus på nuet och framtiden. Insikt om sin historia är ofta viktigt, men för att åstadkomma en konkret förändring i sitt liv behöver man arbeta aktivt med de tankar, känslor och beteenden man upplever i nutid.

Det som gör att problemen inte försvinner, eller kanske till och med ökar, kan dessutom vara något annat än det som gjorde att de en gång uppstod. Därför behöver båda dessa aspekter finnas med i terapin. Stor kraft läggs ner på att man ska utveckla nya sätt att hantera och förhålla sig till sina problem så att dessa försvinner, minskar eller inte längre utgör ett stort hinder i livet.

Målorienterat samarbete
KBT är en målorienterad behandlingsform där samarbete och samförstånd med terapeuten är en central del. I traditionell KBT sätter man tillsammans med terapeuten upp mål i början av terapin som man sedan arbetar mot. På så sätt vet båda vad som är syftet med terapin och det blir tydligt om terapin hjälper en att nå målen eller om den behöver förändras.

I internetbehandling arbetar patienten mer självständigt med att formulera individuella mål för behandlingen. Dock är behandlaren även här till stöd via e-post.

Kontinuerlig utvärdering
Under behandlingen utvärderar man hur det går, vad som verkar fungera och vad som inte fungerar. Ibland görs utvärderingen med hjälp av utprövade frågeformulär, men framför allt fokuserar man på hur det går och jämför med de mål och delmål man satt upp.

Utvärdering är överlag en viktig grundfilosofi inom KBT, vilket både märks i terapirummet och av den forskning om KBT som producerats genom åren.

En integration av två terapiformer
KBT kan något förenklat sägas vara en integration av två terapiformer, kognitiv terapi och beteendeterapi. Beteendeterapi har funnits länge men fick sitt stora genombrott på 50-talet. Den utgår från inlärningsteori, det vill säga teori om hur människan lär sig av och påverkas av sin omgivning samt av sina egna handlingar.

I det här sammanhanget betyder lärande både medvetet och omedvetet lärande om allt som händer. Det kan vara allt från att köra bil och umgås med andra människor till hur man reagerar känslomässigt och kroppsligt samt hur man hanterar till exempel besvikelser eller oro.

Traditionell beteendeterapi 
Inom traditionell beteendeterapi (tillsammans med en terapeut) börjar man ofta med att göra en så kallad beteendeanalys av de situationer man upplever som problematiska. Där tittar man på hur tidigare inlärning kan ha bidragit till problemen och hur man ska lära sig nya strategier som fungerar bättre.

Traditionell kognitiv terapi 
Kognitiv terapi växte fram under 70-talet. Grunden i kognitiv terapi är att de tankar man har i hög grad påverkar vad man gör och hur man mår. Enkelt beskrivet går kognitiv terapi ut på att identifiera vilka tankemönster och tankesätt man har när man mår dåligt. Sedan arbetar man tillsammans med terapeuten med att förändra dessa tankemönster för att man ska må bättre.

Exponering är en mycket användbar beteendeterapeutisk metod som används för många olika sorters problem, framför allt vid olika typer av ångestbesvär. Det handlar om att man stegvis får lära sig att närma sig sådant man tidigare undvikit. Om man gör exponeringen i samförstånd med en kunnig terapeut leder det till en effektiv ominlärning. Det som tidigare gav upphov till rädsla och oro blir mer känslomässigt neutralt och hindrar en inte längre från att göra det man vill.

Tillämpad avslappning är en enkel avspänningsmetod vars främsta styrka ligger i att den kan användas i många olika vardagssituationer. Tillämpad avslappning kan bland annat användas för att motverka stress, spänningsvärk, oro och för att öka uthålligheten.

Beteendeaktivering används främst då man är deprimerad eller orkeslös. Det är ett sätt att bryta en ond cirkel där passivitet och hopplöshet gör att kroppen går på allt "lägre varv". I praktiken innebär det att man långsamt och gradvis ökar aktivitetsnivån. En effekt av detta blir att man så småningom upplever det man gör som mer positivt och meningsfullt.

Ett exempel på en övning man kan få i kognitiv terapi är att försöka komma ihåg vilka tankar man hade det senaste tillfället då man kände sig nedstämd och skriva ned dessa på ett särskilt formulär. Sedan tar ett arbete vid där man på olika sätt försöker ifrågasätta rimligheten i dessa negativa tankar och se om man kan hitta nya, alternativa tankar.

När man lär sig upptäcka tankarna kan man mer tydligt formulera för sig själv vad man tänker om sig själv och sitt handlande. Det handlar sedan om att tillsammans med terapeuten arbeta vidare för att hantera dessa tankar på ett konstruktivt sätt.

Kognitiva metoder i internetbehandling 
I internetbehandling går man som patient igenom dessa typer av övningar på ett mer självständigt sätt, efter att ha blivit vägledd av självhjälpsprogrammet. För att komma vidare i programmet eller när problem uppstår har man kontakt med sin behandlare via e-post.

DBT och ACT
De senaste åren har nya metoder utvecklats inom det kognitivt beteendeterapeutiska synsättet, till exempel dialektisk beteendeterapi (DBT) och acceptance and commitment therapy (ACT). De innehåller båda influenser från österländsk tradition och har fokus på att balansera förändringsarbetet med acceptans av känslor och tankar.

Man fokuserar till exempel på så kallad medveten närvaro, sina övergripande värderingar, medvetenhet om språkets inverkan samt sin förmåga att hantera starka känslor och att ha en icke-dömande attityd.

Översättbara till självhjälpsformat 
Dessa nya KBT-former är mer eller mindre översättbara till ett självhjälpsformat. Till exempel är DBT i hög grad utformad kring att terapeutiskt använda relationen mellan terapeut och patient och är därför sannolikt svårare att översätta helt till den form av självhjälpsbaserad behandling som internetbehandling är.

All internetbehandling som förmedlas via Internetpsykiatri.se bygger på vanlig manualbaserad KBT, det vill säga innehåller olika former av kognitiva och beteendeinriktade inslag. Dock ibland med vissa inslag från ovan nämnda terapiformer.